En gammal man med ungdomligt sinne
Ser tillbaka på svunna somrars minne
En dröm om en skönhet med rosiga kinder
Han till sin älskade Anna en blomsterkrans binder
Hennes bubblande skratt och djupblå ögon
Hennes lätta klänning i sommarbris
Bara axlar
Hennes leende och långa hår, mörkt som natten
Så vacker och strålande
Hennes starka vilja och goda hjärta
Så stark - Så bräcklig
Han blev matt och svag
Ung och dum
Osäker med darrande röst
- Ändå! Aldrig så modig som då.
Genom livet med ungdomligt sinne
Tack vare denna svunna sommars minne
Än idag när han en blomsterkrans binder
Svarar hans Anna med rosiga kinder
Björn
Hellkvist
2013.04.25
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar